Jag brukar väldigt sällan svara "Trött.." när folk frågar hur jag mår. För jag känner oftast att jag mår bra, hyfsat pigg och kry. Inget att klaga på helt enkelt. På en 12-dagarsperiod har jag varit ledig en dag, och det börjar kännas. Jag har börjat använda ordet trött. Idag fick jag en extra ledig dag, eller jag är rättare sagt sjukskriven idag. Blev stucken av en broms i lördags och igår på jobbet så svullnade foten upp till det dubbla och kunde tillslut knappt gå på den. Fyra timmar på akuten resulterade i en tavegyl för klådan och ordet "avvakta". Kommulvård suger hårt, som vanligt. Min sjukdag slog tamefan omkull mig ordentligt. Den största anledningen heter valp. Molle har passat på att vara extra prövande idag då matte knappt kan gå.

 

Vi summerar dagen: gräva hål i gräsmattan, kissa ute, kissa på golvet, kissa ute, kissa i hundsängen, kissa ute, fylla på blåsan, kissa på hallmattan, kissa ute, kissa på vardagsrumsmattan, kissa ute, äta upp viktiga papper och välta ut vattenskålen. Det här är ju iof vardag nu för tiden sedan två månader tillbaka. Lite slitsamt men vi får inte klaga, vi har ju valt det. På detta ska man även jobba, städa, tvätta, diska, laga mat, träna. Så de senaste dagarna har jag som sagt börjat med att svara "trött.." och speciellt idag. Man tänker att dagen inte kan bli så mycket värre.. Jag tar in vardagsrumsmattan i badrummet för att försöka duscha av den. Lägger den tillrätta på golvet varav den puttar till en spegel som står lutad mot väggen. Den faller rakt i huvudet och ryggen på mig, knäcks mitt itu och går sedan i tusen bitar över mattan. Jag blir livrädd, får till ett gallskrik och bara vänta på att blodet ska börja forsa men jag klarade mig. Det gjorde bara jävligt ont, och då bryter jag ihop totalt. Mattan gick inte att rädda, full med glassplitter. Jag står där utan vardagsrumsmatta, utan spegel, ett badrum fullt av glassplitter, en gigantisk och bultande fot, en sambo som försöker trösta mig och två underbara hundar som tittar skamset på mig och försöker säga "förlåt...".

 

Antar att man måste falla för att kunna resa sig. Men jag tänker inte resa mig mer idag, kanske imorgon. Definitivt på onsdag för på torsdag får jag finfinfinbesök av mamma, bror, moster och lillkusin så då ska det fan vara ordning och reda här hemma. Men jag hoppas de vet att om man ska bo här så blir man en del av valplivet..

 

Hur tacklar ni bägare som rinner över?